Om saknad och schlager

Jag är inte bra på det här längre, drar mig för att ens tänka tanken. Det var så längesen så nu måste jag få till något storslaget. Det går inte, fastnar bara med prestationsångesten i toadörren och tänker "jag tar det imorgon". Men jag kan säga att jag lever, jag lever så det står härliga till. Jag försöker njuta ihjäl de sista klämtande klockslagen innan mina vänner går upp i rök igen. Alla kastas ut över Sverige likt glassplitter och jag försöker febrilt hitta tid och pengar till att kunna plocka upp dem igen, en i taget. Samtidigt ligger en hel drös hemma på västkusten och skräpar som jag vänt ryggen till alltför länge nu. Jag önskar ni var pyttesmå så jag kunde hålla er allihop samtidigt i mina händer.

Vi vann ESC, jag har aldrig tidigare egetligen brytt mig men i år grävde sig denna tillställning in under huden på mig. Det är helt enkelt så att jag verkligen gillar den där låten. Euphoria. Och framförallt ÄLSKAR jag Loreen, en finare och mer sympatisk person i kultursverige får man leta efter. Hyperbolerna haglar men ibland överväldigas jag av att det finns så vackra personer kvar i den kommersiella sfären.


Det är den här låten jag kommer lyssna på  i sommar när jag vill bli sentimental och tänka på mitt fantastiska gäng. Blanka bitar som borrar sig in i fotsulan när jag går omkring i förvirring och som påminner mig om att det ändå finns hopp om världen.



Kommentarer
Postat av: m

Men gud ja, den blir faktiskt bara bättre och bättre. Vilken koreografi, helt makalöst bra. Så roligt det ska bli när ni kommer hem till helgen, längtar....

2012-05-28 @ 20:51:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0